Vanliga frågor

Följande åtgärder är nödvändiga för att vara rustad för kunder med ett direkt TPMS i fordonet:

1. Tillräckligt lager med fordonsspecifika original- eller ej programmerade universal-sensorer

2. Tillräckligt lager med ventiler och service-satser med reservdelarna (ventilinsats, hylsa, mutter, packning) som är nödvändiga för service på sensorerna vid däckbytet

3. Specialverktyg t.ex. ventilverktyg för rätta vridmomentet till ventilinsatsen

4. Diagnos-/programmerings-verktyg för problemdiagnos, för programmering och ev. inlärning av sensorer och den centrala styrenheten

5. Utbildad personal som förutsättning för den fackmannamässiga monteringen/demonteringen av hjul på ett fordon med direkt TPMS

Varje tillverkare kan använda en annan sensor-typ till fordonens originalutrustning. Därför finns det mer än 150 olika sensor-modeller på marknaden vid det här laget.

Krav:

• Sensorerna som ska sättas in måste vara förprogrammerade för fordonet
  
  
• Fordon och sensor måste vara kompatibla, d.v.s. det går inte att sätta in alla sensorer i vilket fordon som helst
  
  
• Det finns möjlighet att använda antingen originalsensorer eller ej programmerade universal-sensorer när en sensor ska bytas ut, eller för vinterdäck/reservdäck

Originalsensorerär redan förprogrammerade med de fordonsspecifika detaljerna. Sensorn kan alltså bara användas i vissa, bestämda fordon. Mängden olika sensorer gör att verkstadens lagerbestånd och bundna kapital (minst 4 st. av de viktigaste originalsensorerna bör alltid finnas i lager) skulle öka betydligt för att kunna serva kunderna tillfredställande..

Ej programmerade universal-sensorer är inte förprogrammerade och kan integreras i de flesta fordon utan problem. Det behövs därför inte ett stort antal sensorer, som för originalsensorerna, för att alla kunder ska bli nöjda (det räcker med ett bas-lager av universal-sensorer). För universal-sensorerna behövs dock även ett speciellt programmeringsverktyg, för att sensorerna ska kunna programmeras fordonsspecifikt. Via det här verktyget efterfrågas fordonets tekniska data under första steget och positionen bestäms för däcket som sensorn, som ska programmeras, sitter i (t.ex. vänster fram). Därefter upptäcker programmeringsinstrumentet originalsensorn (beroende på programvara t.ex. genom inmatning av sensor-ID eller automatisk identifiering genom påläggning av originalsensorn) och alla data används till programmeringen av den nya sensorn. Man kan säga att originalsensorn imiteras. Om ingen gammal originalsensor är tillgänglig går det även att skapa ett nytt sensor-ID via programmeringsverktyget.     

Det behövs specialverktyg till sensorernas montering för en fackmannamässig montering eller demontering. De här verktygen förenklar monteringen/demonteringen av sensorerna och garanterar att mutter och ventil till sensorhållaren sätts fast med rätt vridmoment.

Sensorerna placeras inne i däcket över bestämda däckventiler:

För fastsättningen kan man välja mellan en aluminium- och en Snap-In-ventil (gummiventil) och det finns separata sensor-utföranden för båda ventiltyperna (kompatibilitet mellan ventil och sensor garanteras). En Snap-In-ventil är i regel förmånligare och enklare att sätta in än en aluminium-ventil. Inverkande centrifugalkrafter gör dock att en Snap-In-ventil inte kan användas från en maximal-hastighet på 210 km/h. För de här höga hastigheterna måste en aluminium-ventil användas. Ventilen bör servas vid varje däckbyte och då bör ventilinsats, ventilhylsa, mutter, bricka och packning bytas ut. För den här servicen finns speciella service-satser som innehåller reservdelarna som behövs.

Snap-In-ventil:

1. Sensor
2. Gummiventil
3. Torx-skruv (självskärande)
4. Ventilinsats (förnicklad)
5. Ventilhylsa (plast)

Aluminium-ventil:

1. Ventil, med formsprutat sensorhus
2. Gummipackning
3. Skruvmutter
4. Ventilinsats (förnicklad)
5. Ventilhylsa (plast)

När sensorerna programmerats och monteras i hjulet måste det vara säkerställt att fordonet identifierar sensorn och att kommunikationen fungerar mellan sensor och avläsningsinstrument. För detta måste sensorerna hos den centrala mottagaren (styr- och databearbetningsenhet hos TPMS) aktiveras när ett nytt sensor-ID användes/skapades eller om sensorns ursprungliga hjulposition förändrats

Inlärningen/programmeringen av en ny sensor kan göras på tre sätt (beroende på fordonets förutsättningar):

1. Självinlärning hos fordonet: under en 10 minuter lång färd med en hastighet på mellan 35-100 km/h läser fordonet in sensorn automatiskt och varningslampan slocknar automatiskt (t.ex. hos Mercedes, Opel, VW, Ford, Mazda, Hyundai).
   
   
2. Fordonsägaren genomför manuell inlärning via fordonsmenyn: fastställd process som kan läsas i fordonets instruktionsbok (t.ex. hos Audi, Mercedes, BMW, Porsche).
   
   
3. Inlärning via bestämda programmerings-/diagnos-verktyg: Sensorerna läses in genom en uppkoppling mellan programmeringsverktyget och OBDII-gränssnittet (= On Board Diagnos-gränssnitt) (t.ex. hos Renault, Citroen, Peugeot, Nissan, Opel, Fiat och Lancia). Det här gränssnittet används t.ex. också vid problemdiagnosen när varningslampan lyser.

.

Det finns olika sorters programmerings-/diagnos-verktyg med varierande antal funktioner inom en prisnivå från 500-1 500 EUR.

Verktygen kontaktar sensorerna via radio för en diagnos, så att störningen i TPMS visas på verktygsdisplayen. I regel är bara verktyg i den övre prisklassen utrustade med funktionen att kunna skapa ett direkt gränssnitt med OBD och läsa in nya sensorer via detta. Ett programmeringsverktyg är nödvändigt när universal-sensorerna ska programmeras med den fordonsspecifika datan och ett kopierat eller nyskapat sensor-ID. Med en del verktyg går det till och med att kontakta redan monterade sensorer per radio och programmera i efterhand.

1. Pre-service-verktyg: är huvudsakligen avsedda för diagnos (delvis med programmeringsförmåga), har en liten display, data kan överföras till en PC per USB, snarare tänkt som start-system vid en och annan diagnos (och programmering) ibland.
   
   
2. PAD (Programming Accessory Devices): avläsning och programmering av sensorer som måste ha direkt kontakt med PAD för detta (sensor läggs på). PAD ansluts per USB till en PC som fungerar som display.
   
   
3. All-In-One: sekundsnabb programmering via radio genom begränsningen av existerande sensor-ID: n eller skapande av ett nytt ID, enkel och snabb diagnos per radio, kan ofta skapa ett OBD-gränssnitt, data kan överföras automatiskt till en PC (ytterligare funktioner som t.ex. utskrift av rapporter), rekommendation för genomsnittligt besökta verkstäder.